Maerz

Senaste tiden har jag varit trött. Trött på skolan, trött på jobbet, trött på Malmö och trött på mig själv. Framför allt var jag trött på att aldrig ha tillräckligt med tid för något, allt blev bara halvgjort om ens det. Men jag har överlevt x-boxträningen och på måndag drar det igång på riktigt! Försöker använda helgen till att komma i fas med mitt liv igen men saknar energi totalt. Måste få gjort vårt grupparbete, ska analysera konflikten mellan AIK och IFK:s firmor. Alla andra grupper har fått mer traditionella uppgifter som handlar om Rwanda, Nordirland m.m. Hade det här varit någon annan gång än nu hade jag tyckt att det var grymt. Men inte idag, inte nu, istället suckar jag mest, virar in mig i en filt, tar ett djupt andetag och försöker få gjort skiten så smärtfritt och snabbt som möjligt. Jag behöver bli pepp.

Jag vill åka härifrån. Varför är det så vårt att bara vara? Om jag inte lär mig att uppskatta lite stabilitet i min tillvaro kommer jag gå i personlig konkurs. Igår betalade jag i alla fall något för 9000 kr som jag kommer ha användning för 24:e januari samt 25:e maj nästa år. Problemet är att jag officiellt ska plugga och, framför allt, jobba hela våren i Malmö. Så just nu lever jag dubbelliv och nynnar på Hello Africa med Dr Alban varje dag när jag cyklar till jobbet (fast den är inte jättenynnvänlig, där är No Coke helt klart att föredra). Det får ordna sig helt enkelt, jag kan ta Microsofts hat.